alltomfia

Igår var jag, precis som alla andra, på Saco-mässan i Älvsjö. Jag åker dit och är entusiastisk, tror verkligen att jag ska komma dit och bli lite klarare i skallen. Jag går på första föreläsningen, som var ok men kanske inte den mest spännande, och går med bestämda steg vidare till nästa föreläsning - "Vad gör en civilekonom?". Det var nästan bara jag som tyckte att det lät intressant, så jag var väldigt nära att bli en ensamvarg med som tur var fick jag med mig Therese, så jag slapp gå ensam. Föreläsaren - Karl någonting - pratar om hur det går till att läsa ekonomi, vad man kan bli etc. Mycket intressant. När jag går ut från salen sprudlar jag av glädje, jag ska bli ekonom och rikta in mig på marknadsföring! Den första 18-åringen som faktiskt vet vad hon vill (typ). Jag går vidare till Uppsala universitets stånd och tar reda lite om bostäder, studentliv m.m och känner mig jättetaggad. Sedan går jag på nästa föreläsning och får lära mig lite mer om bidrag, jobb och boende när man pluggar. Jag åker hem ganska sent, var mycket att se på, och sätter mig på roslagsbanan. Där börjar jag tala med en äldre man, som - tro det eller ej - tyckte att jag var rolig och fyndig! Sedan händer det... Han tycker att jag ska bli journalist! NEEEEEJ! Det är ju alltid det som varit alternativet till ekonomi (förutom juridik då såklart), och jag börjar innan han ens uttalat orden tänka på vad i --- jag tänkte på när jag uteslöt journalistik. Varför gjorde jag det? Det verkar ju hur kul som helst! Och så är jag tillbaka på ruta ett igen... Skitkul.