alltomfia

Jag har nu både inspirerats av Malin och hennes olika gästbloggare (hon finns bland annat på http://aupairiusa.blogg.se), och fått slut på saker att skriva om. Okej då, nu ljög jag eftersom jag genom mitt påståeende antyder att jag någonsin faktiskt haft det, vilket inte är riktigt sanningsenligt. Men hursomhelst, här ger jag er Oskar! =)

Ja nu sitter jag på jobbet och gör inte mycket alls. Nästan inga kunder i butiken, vilket gör att jag har gott om tid till att sitta och blogga. Bra va? Dagen började dock inte på bästa möjliga sätt. Igår var jag nämligen ensam hemma, men efter att först ha jobbat hela dagen och sedan sprungit på stan med Paulina orkade jag inte göra många knop. Jag bestämde mig ändock att laga middag, trots att det endast var till mig själv. Varför jag valde att faktiskt orka laga mat för att jag tänkte att då har jag lunch till morgondagen också. Mycket nöjd över mig själv när jag handlat, lagat maten och städat undan satte jag mig välförtjänt ned för att titta på film. Självfallet stannade man uppe lite längre än vad man borde borde och orkade. Hursomhelst vaknar jag mitt i natten av att lillebror knackar på fönstet och vill bli insläppt eftersom han glömt nycklarna. Jättekul. Jag lyckades somna om på direkten så ingen skada skedd. Sen vaknar man (trött såklart) och gör sig iordning som vanligt. Och går till bussen. Och glömmer lunchlådan. Jäkla skit, allt det där jobbet igår i onödan. Då blev jag sur och tjurade litegranna. Men jag träffade lilla Jeaninne som jag inte träffat på hundra år på bussen så det hjälpte lite i alla fall.
Nej nu ska jag fylla i min tidrapport.
Puss&kram

Jag kunde inte sluta läsa historier från http://www.skrattnet.se/ - de är helt enkelt för bra. I alla fall vissa. Detta är också en av dem:

Askungen på ålderns höst

Askungen har nu fyllt 75 år. Efter ett långt liv med prinsen, som nu är död, sitter hon ute på sin veranda en skön sommardag med sin han-katt som heter Bob.

Helt plötsligt uppenbarade sig hennes goda fe. Askungen frågade:
- Min goda fe, vad gör du här efter alla dessa år?
Den goda fen svarade och sa:
- Askungen, du har levt ett perfekt liv sedan jag sist såg dig. Är det någonting som du önskar djupt inne i ditt hjärta?

Askungen blev något förvånad, men lycklig, medan hon tänkte...

Sedan sa hon:
- Jag önskar att jag var rikare än jag kunde förstå.
Vips, så var hennes gungstol förvandlad till renaste guld.

Bob hennes trogna gamla katt, hoppade upp i hennes knä, han var lite skräckslagen.
- Tack min snälla fe, sa Askungen.
Fen svarade:
- Det var väl det minsta jag kunde göra för dig.
- Vad vill du ha som din andra önskan Askungen?
Askungen tittade ner på sin gamla, sköra kropp och sa:
- Jag önskar att jag var ung igen.
På en gång förvandlades hon till en ung skönhet.

Hon kände hur vigören kom tillbaka, som hade legat orörd i många år.

Då sa den goda fen:
- Du får EN önskan till, Askungen.
Askungen tittar på den förskrämda katten, och så säger hon:
- Kan du förvandla min katt Bob till en ung, snygg man?
Så stod BOB där, den tjusigaste unge man som hon någonsin hade sett. Han var så tjusig att fåglarna i skyn föll ner vid hans åsyn.

Den goda fen sa:
- Ha det så bra i ditt nya liv!
Så försvann hon som en blixt i blått elektriskt sken.

Under ett par minuter tittade Bob och Askungen varann djupt i ögonen. Askungen satt som förstummad och beundrade denna urtjusiga karl. Då gick Bob sakta fram till Askungen som satt i sin gyllene gungstol, han kramade henne med sina muskulösa starka armar. Han böjde sig och blåste lätt i hennes hår och viskade:
- Nu ångrar du dig allt att du kastrerade mig...

Den här historien har jag läst upp för alla som orkat lyssna (och för de som inte orkat lyssna också för den delen). Den är verkligen helt underbar. Den är tagen från http://www.skrattnet.se/ - en sida som min kära Sophie är trogen läsare till. Så här går den i alla fall:

Hämnden är ljuv

Jag har aldrig riktigt kommit underfund med varför mannens och kvinnans sexualdrift skiljer sig så mycket. Jag har aldrig heller förstått det där med Venus och Mars. Jag har aldrig kommit underfund med varför männen tänker med huvudet och kvinnor med sina hjärtan.

Till exempel. En kväll förra veckan gick min flickvän och jag till sängs.
Passionen börjar glöda i sovrummet, när hon till sist säger, "jag känner inte
för det, jag vill att du bara ska hålla om mig".
Jag sade "VA??!! Vad var det där?".
Så säger hon dom orden alla pojkvänner fasar att höra...
"Du är inte tillräckligt i kontakt med mina emotionella behov som kvinna, för att jag ska kunna tillfredsställa dina fysiska behov som man".
Hon besvarade min frågande min med att säga, "Kan du inte bara älska mig
för den jag är och inte vad jag gör för dig i sovrummet?".
När jag förstod att inget skulle hända den natten så somnade jag.

Nästa dag så tog jag ledigt från jobbet för att vara med henne. Vi gick ut och åt en fin lunch och gick och shoppade i ett stort
Shoppingcenter. Jag gick med henne i affärerna när hon provade flera olika verkligt dyra klädesplagg. Hon kunde inte bestämma sig vilken hon skulle ta, så jag sade åt henne att vi tar alla. Hon ville ha skor som komplement till hennes nya kläder. Så jag sa att vi får köpa ett par till varje ensemble. Vi gick sedan till juvelavdelningen där hon valde ut ett par diamantörhängen.
Tillåt mig säga... Hon var så upphetsad! Hon måste ha trott att jag var ett steg från mentalsjukhuset. Jag började tro att hon testade mig när hon frågade om hon kunde få ett tennisarmband, när hon inte ens kan spela tennis. Jag tror att hon trodde jag var knäpp när jag sa, "Det går bra älskling".
Hon var nästan nära sexuell tillfredställelse av allt shoppande.
Med ett jättestort leende sade hon till sist, "Jag tror att det är allt älskling, vi går och betalar".
Jag kunde knappt hålla mig när jag till sist sade, "Nej älskling, Jag känner inte för det."
Hennes ansikte blev helt vitt och hennes haka föll till marken med ett förvånat "VA?".
Jag sade då "Älskling, jag vill bara att du håller sakerna en stund. Du har inte tillräcklig kontakt med mina finansiella behov som man, för att jag ska kunna tillfredställa dig som kvinna".
Sedan när hon såg ut som om hon skulle döda mig, fortsatte jag, "Varför kan du inte älska mig som den jag är istället för de saker jag köper åt dig?".

Tydligen kommer jag inte att ha sex ikväll heller.

Hej igen allihoppa!
Jag har inte skrivit här på ett tag, vilket ni säkert märkt. Jag la faktiskt ner bloggen, dels eftersom jag helt enkelt tröttnade, och dels för att jag tänkte: vem fan bryr sig om hur mycket navelludd jag pillat bort den här dagen? Men det visade sig att det var fler än väntat, och jag har fått flera kommentarer av människor som inte tänker finna sig i att jag inte bloggar. Så vek som jag är har jag återigen fallit för grupptrycket och bloggar alltså igen. Sen får vi väl se hur det går med uppdateringarna denna gång..

Vad ska man då skriva i sitt allra första inlägg i den återuppstådda bloggen? Inte vet jag. Men det verkar inte spela någon större roll heller. Sist jag skrev var för nästan två månader sen, och ändå har jag haft ett genomsnitt på 8 unika läsare/dag. Inte illa för en nedlagd blogg. Det inlägget handlade i alla fall om plugg och skivor - ett ämne som känns väldigt avlägset. Har haft sommarlov i snart en månad, och både skivorna och plugget är alltså över för ett tag sen. Nu har dagarna fyllts med sol och slappande, har verkligen vilat upp mig ordentligt sen allt slitet i skolan. Har känts välförtjänt, men nu känner man att det snart är dags att börja jobba igen. Har spenderat en hel del pengar den sista tiden, så lite extrapengar skulle verkligen inte sitta fel. Om mina planer på att bli reseledare går igenom lär jag inte direkt tjäna storkovan på det.

Nej nu mina vänner, nu är det dags att sova. Ni har i alla fall fått ett långt, om än ganska innehållslöst, första inlägg. Se det som min sommargåva. Simma lugnt!
/Fia